Senaste inläggen

Av Monkan - 11 januari 2011 20:22

  

Ja den låten ska min minsta son lyssna på när han ska sova, Teddybjörnen Fredriksson spelas då om och om igen.

Känner igen mig själv lite där gillade också den låten då jag var mindre, och visst den är bra nu också inget fel på den låten.

Så lille gos kommer lätt till ro då den spelas och somnar efter andra omgången då man spelar om den.


De andra tre underbara barnen tjejen och de andra två grabbarna ska höra sagan om Fy Farao som jag ska läsa några kapitel ur varje kväll, då vi bor lite trångt så delar dom rum än så länge så då funkar detta med att läsa för alla tre.

Men snart blir de större boende hoppas på mycket snart.   


Nu sover alla mina älsklingar så de blev lite extra mamma tid, och så väntar jag hem älsklingen min så man kanske hinner med lite mys innan de är dax att krypa i kojs.


Ciao.

                                           (Bilden är lånad av mammajenniiz blogg) 


Av Monkan - 11 januari 2011 15:09

Ja de är sant det, alla har vi någon teori och tänkande när de gäller detta med bloggning.

Vad de ska stå, vad man skall slriva, Osv...

Vissa använder bloggen som en form av dagbok, hitta lika sinnade för att kunna dela på tankar och känslor.

Men tyvärr så finns de ju alltid någon som stör sig på vissa inlägg och vad man har skrivit, de kan även hända att vissa inlägg stucker i näsan på en.

Då är frågan Tar dessa människor åt sig av de inlägg som de retar sig så hemskt på???

Eller kan de vara så att de känner igen sig men vågar inte säga det??

Ja de är frågan det....

För de spelar ingen roll om namn står med eller inte, så är de dem det gäller, det tycker jag är väldigt MÄRKLIGT...


Ja jag vet dock inte kanske blir detta inlägg fotat också nu då, men jag skriver från mitt hjärta och mitt tänkande.

Smuttskastar ingen om deras liv har varit innan eller är nu, låter dem leva sitt liv.

för hur de än är så är dom bara Människor men utan FEL OCH BRISTER.

Är man inte en vanlig människa om man har fel och brister??

Om de va förr eller om man har dem kvar???

Låt människorna leva sitt liv, sluta bry sig så mycket om andra.


Men de kanske inte vill att ska blogga, hitta lika sinnade eller bara lätta på hjärtat.

visst när min tid är kommer och jag känner mig mer mogen så kommer jag att skriva av mig här, Alla mina fel och brister och hur jag har haft det och hur jag har det.

Tur kan jag säga att man kan ta sig tillbaka så snabbt och sedan veta att man är helt perfekt och att de är den andre som bara har gjort fel.

Jag mår inte topp hela tiden, dimper lite då och nu, men starkare blir man av den energi som man får.


jag tänker inte sluta blogga de är bara så.

Men visst man kan ju tänka på vett och ettiket, men de kan också vara som så vad vågar jag skriva här nu??

Vad kommer att hända om jag skriver så här??


Ja men den risken får jag ta då, för jag är ingen sämre människa än någon annan.

Men kanske har man mått dåligt och inte orkat med något en tid, man har helt enkelt gömt sig i sanden.

Men dag för dag kommer man upp igen, man ser ljuset trots allt mörker.


Lite funderingar som jag har om bloggning och sedan alla är vi människor samt att någon har gjort något dumt här i livet som man sedan ångrar.

Men just i denna stund var vi Två....


Ha en underbar tisdag ni alla som läser denna blogg, och tack att jag fick lätta på trycket...


Ciao

Av Monkan - 10 januari 2011 11:58

Här har vi haft mys i helgen, i fredags så hade älsklingen köpt hem chips och godis så vi kunde mysa när barnen kom.

Kvällen blev väldigt lyckad och vi alla myste på, lika lördagen blev de en massa mys.

Men planerna för lördagen sprak lite när de va -20 ut igen, men mina två äldre grabbar fick följa med älsklingen och skjuta lite.

Sedan hade jag två stolta killar som kom hem, berätta en del kan jag lova.


I går söndag så var vi bort bjuden på lunch hos svärmor, mumma det och hennes mat är ju bara så underbar, blev efterrätt sedan och massa mys.

Barnen trivdes och njöt av att vara där kan jag lova.


Sedan var de bara hem och så fick vi besök här hemma av min bror och hans familj, de skulle gratta I i efterskott, så här hade man bakat innan så de fanns nybakt att bjuda på och passa på att göra en pinocciotårta när jag ändå var ifarten... och den blev lyckad så nu kan jag ju säga att de va inte sista gången en sådan tårta gjordes här hemma.   


Helgen har varit helt underbar och så mysig, nu ska jag lägga lille man så han får lite middags vila.

Så kan jag passa på att fixa lite här hemma.


Ciao

Av Monkan - 6 januari 2011 19:48

Sitter nu här igen försöker få ned några rader medans tårarna rinner, usch dessa hormoner som man just nu har.   

Men inte blir de bättre med att man får höra hot ifrån den man en gång har levt med, får man inte sin vilja igenom så kan man ju hota.

Så trött på detta och inte fasiken ska de bli bättre, NOPP de skulle bli värre,

har bestämmt mig denna gång de vinner.

Jag orkar inte leva under hot och alla dessa perfekta människor dom de är, nopp de vinner så mår de ännu bättre av det.


"Men jag erkänner dock att i de mörkaste rummet, finner man den bittra sanningen och de står jag FÖR..."

Jag har gjort en massa tok i mina ungdoms dagar, japp de har jag och inget som jag är stolt över.

Men alla människor har rätt till en andra chans och få bli bättre, men jag skulle inte få det NEPP inte ett dugg...


Jaja låt de så vara, dessa fanns i mitt förra liv, jag ska inte besvära dem mer.

De enda som de inte kommer att lyckas med är att få bort mig ifrån denna ort.

Nepp för här blir jag kvar så är de bara...


Nu har jag fått skriva av mig lite, hoppas de är ok känns skönt att kunna lätta sitt hjärta och försöka finna en liten ljus stråle mitt i de mörka.


Barnen kommer i morgon, jag bara längtar och då blir de mys.

Hoppas bara att vädret till åter på lördag, för då blir de pulk backen med grillning och ännu mera mys.   


Ciao

Av Monkan - 6 januari 2011 10:43

Har i går insett att jag och barnens far kan inte kommunisera som vuxna, tankarna snurrar har vi någon gång gjort de med varandra??? Utan att bli bråk??

Svaret är NEJ de har alltid blivit bråk och jag tar på mig hela skulden för det...

Nu orkar jag inte, tänker på barnen de har varit med om bråk så att de räcker och blir över.

Så nu får en tredje part komma in, jag vet att vi båda har sagt att vi ska klara detta.

Men jag vet också att vi har sagt för snart ett år sedan att vi är villiga att ta in en tredje part om de inte skulle funka.


Jag känner nu att ska vi alla orka så är detta bäst, ingen är till för att djävlas va alla andra säger. Men de finns där för att hjälpa en i de svåra, och vem vet när allt har lagt sig KANKSE KANSKE man kan prata igen som VUXNA denna gång.


För allt jag gör blir bara fel, så varför prata med mig.

Varför vända allt emot en, de som var då??

Vi var två i allafall som de sades då, men nu är allt BARA mitt FEL och ja kanske det.


I går var jag så nere ville bara vara själv, ville inte träffa någon, kände att allt jag gör är fel.

Men underbara älsklingen gav sig inte, skulle prata och åter prata, jag blev lugnare av hans ord.

Va spelar de för roll va som är gjort innan och förr??

De är nu och fram tiden som räknas, jag funderade ett tag och så kom jag fram till ett svar Alla är vi människor och alla gör fel och brister, men vem har sagt att man inte kan förändras av alla sina misstag, lära sig och bara förbättra allt de dåliga.


Nu väntar jag barn och är förlovad, är de därför de håller på så här.

Lycklig får jag inte vara, måste vara bråk uppe i mig HELA TIDEN?!?


Jag bryr mig om mina fyra små troll som jag har, kommer alltid att finnas för dem, stötta dem och älskar dem.

Jag älskar dem av hela mitt hjärta och göra allt för att de ska må bra och lyckliga.. De är mitt eget kött och blod, de har jag burit i mig i nio härliga månader och kommer att vara här vid deras sida så länge jag lever....


Ciao


Av Monkan - 4 januari 2011 12:13

Jag har sagt att jag ska sammanfatta det år som har varit, de kommer och de kommer att bli en del.

Jobbiga 2010 kan jag bara säga, men känner redan nu är 2011 är och kommer att bli bättre än året innan.

Många tankar finns de gott om och visst jag har ännu en bra bit på väg upp, men jag har lärt mig att leva dag för dag och ta vara på dagen som den kommer.

Njuta av graviditeten, familjen och hundarna, kan de då bli sämre har börjat kolla lite på olika aktiviteter till underbara Lilo också, Ja den hund som är så under stimulerad som några fick de till.

Här måste jag hålla med de andra och skratta lite, för hur kan en VALP vara UNDER STIMULERAD??

Ja de va många som frågade sig det, även hon som höll valp kursen som vi gick på och alla där sa med klara ord att Lilo var absolut inte under stimulerad.

Men mer om detta kommer också, känna sig i under kant mot alla andra de har jag gjort i flera år, inte duger man som man är och måste vara någon annan.

Men nu är de bara så jag sätter ner foten och säger duger inte jag för den jag är så behöver ni inte vara min vän, för jag är den jag är och kommer att så förbi.

Tänker inte leva som en annan vill ha mig, jag lyssnar till va jag vill och tycker om att göra på min fritid så enkelt är de.

Kan de inte acceptera det så är de upp till dem, jag är född till den jag är och kommer nu att förbli det.


Jag har haft och lite av deppritionen är dock kvar, men inte alls lika som den var innan, den är mycket bättre och jag har ett helt annat tänk nu.

Så jag känner att 2011 kommer att bli mitt år, och jag kommer att ta mig upp till den jag en gång var.   


Våren och sommaren bjuder på en massa hyss och skoj, både för mig, älsklingen och barnen.

Saknar de små trollen så himla mycket då de inte är hos mig, men jag har dem varannan vecka och då är de Mys och bus i största allmänhet.


Nu blir de tvättis och sedan klippning och färgning av håret.   


Ciao så länge.

Av Monkan - 3 januari 2011 11:57

  

Dessa ringar hamnade på våra fingrar den 31/12-10, jag är så lycklig och så otroligt kär i min blivande man.   

De är svårt att beskriva de känslor som finns i en nu, kan inte riktigt fatta att de har hänt.

Absolut inte efter de som har varit och va de kallar mig ännu, men livet går vidare och snart förstår dom nog och låter mig få leva mitt liv som jag vill leva det.

Jag är inte bättre eller sämre än någon annan, kanske bara lite lyckligare än vissa men de får så vara för de kan man dock inte göra något åt.

  

Och så här blev de när de sitter på våra fingrar, goa underbara älskling va jag älskar dig finns inga ord i världen som kan beskriva den kärlek jag känner.

Nu blir de en promenad med vovvarna och sedan hem och fixa lite innan de är dax att bege sig på jobb igen.

Har jobbat hela helgen och ska även jobba i kväll men sedan blir jag ledig i två dagar.

Me Like, hinna med lite mera här hemma och börja förbereda för att välkomna våren som snart står för dörren...


Ciao så länge alla glada.   

Av Monkan - 31 december 2010 17:14

  

Vill önska alla mina läsare en riktigt Gott Nytt År, och hoppas ni får en fin och bra nyårsafton.

Men mycket god mat och dryck samt en massa fina fyrverkerier i luften.


Ciao ses nästa år igen...   

Presentation


Här ovan ser ni två underbara hundar som finns med oss i det dagliga livet...

Fråga mig

0 besvarade frågor

Bebis

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2011
>>>

Besöksstatistik

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

Sök i bloggen

Tidigare år

Kategorier

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards