Sitter här kollar ut mot den mörka himelen och funderar och kommer fram till att i de mörkaste rummet, så finner man den bittra sanningen.

Förstår inte att de orkar hålla på, kan de inte låta mig vara låta mig gå???

Nä då ska man smutskasta en till höger och vänster i alla lägen som de känns, ringa till min nya pojkväns familj för att berätta hur jag är och allt va nu som blev sagt.

Ja jag vet va som är sagt men allt tänker jag inte ta här, vet också att de kommer att läsa detta och ta nya bilder för bevis.

Men ok gör det helt ok, jag är den jag är och låt mig gå.

Berätta att jag har legat inne och allt va de nu var, japp i våras blev jag inlagd men absolut inte för självmords försök eller psykiska besvär och de vet NI OM.

Detta år har varit mer än tufft, jag anklagar inte er för allt men de gör ni med mig.

Alltså ni visste så väl om min depression och att allt var inte mitt fel, vi var två i hemmet men de är väl så att de är bara en som blir den hack kycklig när man bestämmt att flytta.

Nu har jag funnit mig, kommit upp en bra bit så låt det vara så låt mig också må bra.

Som jag skrev innan låt mig gå, låt mig göra mina fel och brister.

Ingen är perfekt och helt utan anmärkning på livet, men om ni är helt perfekta så är jag väldigt nöjd och glad för eran del.

Hoppas ni sover gott om natten....

Mer om detta år kommer jag att sammanfatta i ett annat inlägg men vet inte om de kommer att komma i kväll men det kommer.

Snart är de slut på 2010, det jobbiga året, men även gett mig en mening med livet och mina barn.

Så jag kan bara säga att 2011 kan bara bli bättre, de kommer inte att sluta allt de jobbiga men jag hoppas och ber att de blir lugnare.

I år blir de första året utan mina älsklings barn, men de blev så för att jag ska jobba fredag, lördag, söndag och måndag.

Men jag vet att de kommer att få det hur bra som helst hos deras far, säga va man vill men den god och bra far de är han allt.

Ciao